Min lediga torsdagar brukar alltid var superduperidiot-späckade av en massa äventyr och möten med de allra käraste.
När jag för en gångs skull inte har planerat in någon träff eller ha någon syssla att göra kommer paniken smygande.
Vill ingen umgås med mig? Vad är det för fel på mig? Är jag den enda människan som sitter själv denna dag?
Och plötsligt ler jag lite lätt åt mig själv. Jag är ju inte klok på en fläck.

Och nu inser jag plötsligt vad jag måste göra.
Städa ut alla sommarkläder som är för små.
Då menar jag ALLA sommarkläder. Vart gick det snett?
Det blir mycket shopping inför nästa sommar...

Jag gör nog bäst i att prova igenom höstkläderna med.


Puss