Snacka om att inte ha koll på sig själv alla dagar.... en dag kan man helt plötsligt vakna och bara vilja lägga sig under täcket igen och tycka synd om sig själv... eller ännu värre kliva upp och ha känslan av att bara vilja dänga nån... hur fungerar det egentligen??? jo ok jaja jag vet att det handlar om hormoner och bla bla bla men jag menar ändå!!!

Man blir ju som ett vrak nästan... och inte är det tre speciella dagar som de flesta verkar ha...mina kan komma närsomhelst vilket gör att man inte riktigt vågar lita på sig själv ens ifall det skulle skita sig.

Som om livet inte är tillräckligt upp och ner iallafall!!! ska väl vara glad att höstens kval börjat lägga sig lite även om det smyger på då och då och gör att man får ont i magen.

Jag är en sån människa som har svårt att släppa att folk sårar mig... särskilt människor som har stått mig nära... man ska förlåta och man ska försöka att förstå,men man är inte skyldig att acceptera det eller hur?? Livet går vidare och saker och ting lägger sig och tar nya vägar....

Jag önskar bara att jag ibland kunde få vara förberedd på något så allt inte behöver komma som överraskningar....för hur roligt det är är med överraskningar..så nee inte såna....

Jag är nog en ganska komplex människa egentligen..... kanske inte verkar så på ytan men man har ju en hel del som flyger runt inuti=)
Funderar så det knakar ibland... och vill helst inte prata om sånt... det är ett arv från min käre far som jag brukar försöka släppa eftersom det gick åt pipan  för honom.

Jaja nog funderat dags att ta itu med resten av hemtentan,,,,'